Dagens utmaning: Ett coopers test

Idag ska jag göra mitt första coopers test! (testet ingår i våran kurs vi läser nu!) Så om mindre än två timmar så ska jag befinna mig i karlslund och springa skiten ur mig;) Då är det upp till bevis med kondisen!!

För övrigt är det här en händelserik vecka!

Idag ska jag som sagt göra ett coopers test, vara med på ett etikseminarie samt köra planering av vårat projekt!

Imorgon ska jag och två till leda en tennislektion i backahallen! Det kan bli väldigt intressant (det är andra gången som jag spelar tennis i mitt liv!)

Imorgon blir det också shopping med Anna och Sara! En ny klänning inför valborg får det bli!

På torsdag är det grillning hemma hos mig plus utgång och på lördag ska jag och Per ta bussen till Stockholm och strosa runt där hela dagen.

Nu är både gröten och kaffet slut!.. Jag är redo för min tuffa förmiddag i Karlslund!! Wish me luck!!

(Ps, den här bilden får faktiskt vem som helst att bli glad!)

Mitt nya intresse

Jag har skaffat mig ett nytt intresse, kan ni gissa vad? Jag ger er en ledtråd.. Gröna fingrar!!

Yes, jag har börjat plantera växter! I helgen gjorde jag i ordning våran uteplats med nya, planterade växter och Per investerade en grill som vi invigde i söndags.. :)

Det hela gav en riktigt sommarkänsla och som de sommaroptimister som vi är så blev det hela en riktigt mysig "smak-på-sommarkväll" upplevelse!

En kämpig tid

De senaste veckorna har varit riktigt kämpiga.. Min mormor veta att hon hade drabbats av den äckliga sjukdomen cancer. Hon hamnade på sjukhus i Lindesberg. Mormor blev bara sämre och sämre.. Förhoppningarna om att hon skulle bli frisk sjönk dag för dag.

Jag kände mig hjälplös, jag ville så gärna hjälpa henne men jag kunde inget göra. Jag spenderade så mycket tid jag kunde hos mormor tillsammans med mamma. Jag pendlade mellan Örebro- linde och Hällefors Förra veckan hände det som inte fick hända. Mormor somnade in, två veckor efter sitt cancerbesked. Allt gick så jävla snabbt. Plötsligt var kampen över och ett begravningsdatum inplanerat. Jag befann mig i Hällefors när det hände,natten till torsdag. Allt är så overkligt. Jag kan inte gråta mer. Jag har accepterat det. Mormor är död, den vidriga sjukdomen tog hennes liv och saknaden efter henne får jag leva med resten av mitt liv.

Älskade mormor, vila i frid.

Dags för att återuppta kontakten med min gamle vän bloggen

Okej, gott folk. Nu är det dags för ett nytt inlägg här
i bloggen känner jag!
Det har hänt en del mindre roliga saker den senaste tiden som gjorde att min "blogginspiration" försvann för en tid. Nu är den dock tillbaka och jag ska ta mig i kragen och börja skriva igen!

För jag kan inte förneka det faktum att jag verkligen älskar att skriva samt läsa bloggar (ett tag försökte jag intala mig själv att mitt bloggbegär var borta)

Denna bild är tagen förra helgen då vi hade grillfest i baronbacken:)

Ett försök till att sätta ord på det jag känner

Ibland är det så jävla svårt att sätta ord på det jag känner.
Jag har allt inom mig, känslan och det jag vill få fram. Men när jag sätter mig här och ska skriva ner det så tar det bara stopp.
Alla bilder, alla ord som jag så fint försökt få fram försvinner på en gång.
Jag blir helt tom och inget blir riktigt som jag tänkt mig när jag sätter mig för att skriva ner allt.

Jag har tänkt på en sak de senaste dagarna, hur lyckligt lottad jag är i livet som har Per.
En människa jag älskar över allt annat och som älskar mig tillbaka.
Han får mig lycklig, han får mig att kämpa när dagar som idag kommer.
Han får mig att förstå att jag är älskad för den jag är och inte bara för det jag gör.
Han får mig att må bra, han får mig att vara mig själv vare sig det är en ledsen eller glad jag.

Jag älskar honom, det finns faktiskt inte ord på hur mycket han betyder för mig.
Det ända jag kan säga, eller rättare sagt skriva här är att vad som än händer så tänker jag aldrig släppa taget om honom. Det är jag och Per. Nu och för alltid.
Det har vi lovat varandra och det löftet vill jag aldrig bryta.

En mindre bra dag

Vilken omtumlande dag det här har varit.
En kompis som inte mår bra, ett försök till att trösta och finnas där.
Ett försök till att hjälpa men känslan av att jag misslyckades växer.
Jag är kanske inte tillräckligt stark för att dra upp honom..?
Jag är dock riktigt envis och jag kommer göra allt jag kan för att han ska må bra igen. Det tänker jag kämpa för!
För han är en riktig vän, en vän jag aldrig vill förlora.

En väldigt glad jag

Idag är jag riktigt glad. Jag har nynnat på låten frasen "hej mitt vinterland, nu är det sol" om och om igen sen jag vaknade. (jag hoppas på en viss förståelse från grannarnas sida)

• Idag får jag träffa Per
• Solen skiner!!
• Jag är ledig (jag har dock lite saker att plugga men det gör jag hemma)
• Sommaren närmar sig!!

Jag ska passa på att springa en sväng också.
Om mindre än två månader ska jag ju vara med i eventuellt två lopp (Kumla stadslopp plus vårruset)
Så det börjar kännas rätt aktuellt att damma av löparskorna och sätta fart!:)